Allmänt

Kursen kan ingå i:

Religionsvetarprogrammet, 180 hp

Behörighetskrav

Fortsättningskurs i religionsvetenskap, 30 hp eller B-kurs i något religionsvetenskapligt område

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten ha tillägnat sig fördjupade kunskaper om samspelet mellan olika religioner och religiösa rörelser å ena sidan och det omgivande samhället å den andra. Studenten ska ha utvecklat förmåga att kunna förklara och tillämpa grundläggande religionssociologiska teorier och metoder på samtida religiösa rörelser. Studenten ska också ha utvecklat förmåga att relatera dessa teorier och metoder till filosofiska och etiska teorier och metoder relevanta för studiet av samtida religionskritik och olika religiösa och sekulära perspektiv på relationen mellan religion och mänskliga rättigheter.

Innehåll

Kursen behandlar olika sätt på vilka religioner och det omgivande samhället samspelar och påverkar varandra i samtiden. Ett område som uppmärksammas är samspelet mellan några olika religiösa rörelser och det omgivande samhället, både globalt och lokalt. Ett andra område är de olika former av religionskritik som utvecklas och används av olika aktörer med olika syften både inom och utanför religiösa traditioner, och hur dess utformning påverkas av sammanhang, målgrupp och andra faktorer. Ett tredje område rör förhållandet mellan mänskliga rättigheter som de kommer till uttryck inom lag, moral och politik å ena sidan, och religiösa traditioner som judendom, kristendom och islam å den andra.

Delkurs 1: Samtida religiösa strömningar 6 hp

Delkursen presenterar hur samtida religiösa strömningar, både i form av idéer och sociala grupperingar kan förstås i relation till samhällsförändringar såsom globalisering och modernisering. Delkursen utgår från exempel på både majoritetssamfund och nyare religiösa traditioner, företrädesvis i det svenska samhället. Olika teorier och verktyg för att förstå hur rörelser kan studeras som grupper med särskilda kännetecken, som agerar både i samspel med och som reaktion mot det omgivande samhället, introduceras. Kursen syftar därmed till fördjupad kunskap om religion i samtiden som ett globalt influerat men lokalt manifesterat fenomen.

Delkursmål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• presentera och kritiskt diskutera centrala teorier om religiös förändring på global nivå;
• tillämpa olika typer av teoretiska typologier på empiriskt material om religiösa organisationer och kritiskt utvärdera deras användbarhet;
• formulera forskningsfrågor för empiriska studier av religiösa organisationer i Sverige och använda dem i analys av ett empiriskt material.

Examination delkurs 1

• PM, 2 hp
• Analys av webbmaterial inklusive examinatoriskt seminarium, 4 hp
• Obligatoriska seminarier, 0 hp. 

Delkurs 2: Konstruktiv religionskritik 5 hp

Delkursen analyserar hur filosofiska antaganden, social kontext, val av målgrupp samt övergripande syfte formar religionskritik och sättet den uttrycks på i samtiden. Särskild tonvikt läggs vid hur religiös självkritik bidrar till traditionernas förnyelse. Ytterligare aspekter som betonas är att religionskritik påverkas av sociala faktorer och normalt vilar på någon livsåskådning - sekulär eller religiös. Kursen ger redskap för att analysera under vilka omständigheter religionskritik kan sägas vara konstruktiv och hur konstruktiv kritik av religion kan utformas.

Delkursmål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• identifiera antaganden och argument inom olika former av religionskritik i samhället samt inom religiösa traditioner och diskutera deras rimlighet;
• diskutera hur kritik möjliggörs och begränsas av det sociala sammanhang i vilken den uppkommer och uttrycks;
• reflektera över vad som utmärker kritik som kan anses vara konstruktiv och kritik som snarare bidrar till ökade motsättningar och konflikter.

Examination delkurs 2

• PM, 4 hp
• Muntlig presentation, 1 hp
• Obligatoriska seminarier, 0 hp 

Delkurs 3: Religion och mänskliga rättigheter 7 hp

Delkursen bearbetar frågor som rör relationen mellan olika religiösa och teologiska traditioner å ena sidan och olika tolkningar av och praktiker kring de mänskliga rättigheterna, förstådda som både rätt, moral och politik, å andra sidan. Mänskliga rättigheter kan både komma i konflikt med och stödjas av olika föreställningar och praktiker i kristna, muslimska och judiska traditioner. Hur ser dessa olika relationer ut, och hur kan religionsvetenskap bidra till en fördjupad analys och kritisk reflektion över dem?

Delkursmål delkurs 3

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för olika teorier om innebörden av de mänskliga rättigheterna;
• redogöra för och på en grundläggande nivå tillämpa några teorier om relationen mellan olika förståelser av de mänskliga rättigheterna och religion;
• i skrift självständigt argumentera för en rimlig uppfattning om relationen mänskliga rättigheter och religion;
• redogöra för hur religionernas syn på innebörden av de mänskliga rättigheterna kan granskas kritiskt och konstruktivt.

Examination delkurs 3

• Skrivning, 7 hp
• Obligatoriska seminarier, 0 hp 

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska. Deltagande i föreläsningarna rekommenderas starkt för att studenten ska kunna tillgodogöra sig kursinnehållet.

Undervisningstillfällen kan komma att genomföras på engelska.

Examination

Examinationen genomförs i form av seminarier, PM, skrivningar och muntlig presentation, se examination under respektive delkurs.

Seminarier betygssätts med U­-G. Samtliga övriga examinatoriska moment betygssätts med U-G-VG.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från de angivna examinationsformerna. Som särskilda skäl räknas rekommendation om riktat pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

God färdighet i att läsa engelska förutsätts. Studenten förutsätts under hela kursen arbeta självständigt.

För den student som följer äldre studieordning kan viss anpassning av kursplanen ske.

Övergångsbestämmelser

Om kursen upphör eller genomgår större förändringar ges tre examinationstillfällen enligt denna kursplan under tre terminer. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan examination ske även senare.